Förrädare

Nu är hon här igen... Den där.. Den där... GRÅ BESTEN!
Och min förrädiska mellanmatte verkar helt nyförälskad varje gång hon släpar hit 'det'.
Vilket som tur är inte är så ofta, men det är ändå för ofta!

Vid maten, eller ja alltså, maten för min familj och jag är placerad under bordet eller i min kökssäng om jag vill.
Men vänta nu....NU LIGGER DEN DÄR JÄVLA STORA GRÅSTENEN DÄR!!!
Jag satt och stirrade ut henne hela middagen.

Hoppas hon elimineras snart.

JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!

15.03:
JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!

15.33:
JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!

15.57:
JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!

16.19:
JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!

21.40:
JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!JAG FICK ETT BEN!

Vad vill hon?

Jag förstår inte den där mellanmatten!!!
Idag på kvällen skulle jag, mellanmatten och lillmatten gå ut och gå.
Jag tänkte att jag skulle få mig en stillsam kvällspromenad, men inte då! Den där mellanmatten gick med mig och lillmatten högst 20 meter, sen började hon springa iväg. Jag bara "JA SHIT VAD KUUUUL!!!" och börjar springa efter, men så märker jag den feta cementklumpen aka lillmatte som sitter fast i andra änden av kopplet.
Vi skulle tydligen gå.

Sen så svänger mellanmatten bort från den vägen vi går på, och vi skulle inte efter (?!). Sen så kommer hon tillbaka bakifrån! Vad vill hon egentligen? Hon bara rusade förbi, för att sedan tvärstanna och säga något till lillmatte, och började sedan rusa iväg igen. Sen kom hon tillbaka efter en stund och började kasta massa snöklumpar på mig. JAG FATTAR INTE! Jag försökte ignorera henne, men hon bara fortsatte. Sen gjorde hon dock något roligt: hon kastade snöklumpar på lillmatte istället och jag trodde att jag var skonad.

Visst.
Fast sen sprang hon vidare igen. Försvann från vägen och kom bakifrån oss igen. Så höll hon på hela tiden tills vi kom hem igen. Herrehundgud.
Skönt att vara hemma! Här finns åtminstone inte några snöklumpar.

Ska tilläggas att matte och husse satt fint stilla på samma ställe i rummet jag inte får gå in i när vi gick hemifrån, och satt även där när vi kom hem igen sen. Duktiga!
Försökte hämta en brödbulle från köksbänken för att belöna mig själv med deras uppfostran, men så flög matte ut från rummet jag inte får gå in i och var arg på mig.
Jag förstår ingen i den där familjen riktigt.

Människor!

Idag vid sjutiden på kvällen skulle jag, efter en lång tid av indragen mage och svältfaktor hög, få en extra portion mat av mannen i huset.
Jag vet inte riktigt om jag ska kalla honom husse eller inte, han är mäkta underlig.
Kommer bara in på kvällarna, plockar fram mat ur det där vita stora hålet med lock jag ännu inte lyckas komma in i ännu (work in progress), äter upp den, ger mig oftast mat vid bordet när ingen annan i familjen ser (jag tror det är vår hemlighet), sätter sig snällt och stilla i en stol i rummet jag inte får gå in i och sitter där tills han försvinner in i ett rum. Jag är lite orolig för honom, det låter så konstigt om nätterna när han gått in där.
Sen försvinner han alltid tidigt och kommer hem igen sen och gör om hela processen.
Vad är meningen med hans liv, om jag får fråga?

I vilket fall som helst, så skulle jag få mat. Kände på lukten att det inte bara var hundmat, utan också korv, men preciiiiis när jag ska få maten, så kommer den där jag-gör-vad-jag-vill-ungen, den så kallade mellanmatten, in i köket och säger något till "husse" (ja, han får heta det nu) som till min stora förskräckelse ställer bort matskålen!
Jamen hallå?! Du var en tasslängds avstånd från golvet, och att ställa ner den, och så tar du bort den?!
Ja för då skulle jag och den där mellanmatten gå ut och gå! Kan ni förstå? Jag ville ju bara ha mat!

Väl ute blir jag på bättre humör för det finns ju snö ute! När jag försöker leka så sparkar och kastar den där förbannat irriterande mellanmatten snö PÅ mig. Så jag försöker springa därifrån, men håller på att bryta nacken på grund av den där linan jag sitter fast i. Sablans människor.

Sen när jag har bajsat, väl placerat utanför den där stroppiga gamla setterns hus, så känner jag hur det sitter fast bajs i analen på mig, men för att inte erkänna detta misstag av bajsning för vittnet så låtsas jag att jag ska åka kana ner för den lätt lutande trottoaren. Fortsatte sedan sitta på rumpan och dra mig framåt med frambenen på trottoraren ca 20 meter.

Jag tror ingen fattade att jag egentligen försökte få bort mitt bajs.

Bajs

Tja, Ebba heter jag. Ebba Grön till och med. Detta är min blogg.

Den är precis nyskapad, och jag kommer uppdatera då och då med diverse intressanta händelser av mitt liv. Då jag sätter mig själv först i allt jag gör så anser jag att du borde gör det också.

Och förrsten.
Jag älskar bajs.